Är bara tvungen att visa det här. Min dotter har en lekplats i närheten av där de bor som nyss har blivit renovera och är numera uppbyggd med svensk bondgård som tema. Härom dagen var hon och hennes man där med vårt lilla barnbarn och passade då på att ta dessa bilder.

Bläddra ner och se vad frågetecknen står för………

I

I

I

I

I

I

I

I

I

I

I

I

Hur häftigt är inte detta?...........(för er som inte vet så föreställer trähunden en svansad västgötaspets, alltså samma ras som dom verkliga hundarna som sitter där)

Ja då var julen slut för den här gången och nu vänder man blicken mot nyår istället. Har ätit så jag har storknat.......bägge dagarna......igår hos svärmor och idag hos mina föräldrar men gott var det. Nu är vi i alla fall hemma och efter ett varmt julbad så känns det skön att få ta på sig pyjamasen och krypa upp i soffan.

I eftermiddags när vi kom hem från päronen så stack jag iväg med hundarna ut till Klagshamn för att de skulle få en rejäl runda, klockan var så pass mycket att det hade hunnit bli mörkt ute. Promenaden går ju längst en kuststräcka mitt ut i ingenstans och förutom när man går genom den lilla hamnen med fiskehyddorna så går man i totalt mörker. Har gått där i så många år, sommar som vinter, så jag hade nog klarat av att gå rundan med förbundna ögon. Folk brukar säga till mig att jag inte är klok som går där ute i mörkret helt ensam och jag brukar skratta och säga att jag inte tror att Klagshamn är det första ställer en våldtäktsman skulle lägga sig och lurpassa på…….det är ju inte så att där kryllar av människor precis, i alla fall inte på vintern. Normal går jag som sagt där helt ensam men idag så följde faktiskt svärsonen Markus med på rundan med deras 2 västgötar.

När vi hade gått halva rundan for helt plötsligt hundarna iväg som skott men stannade en bit bort och skällde som tosingar. Vi kallade och visslade för att dom skulle komma tillbaka men dom envisades med att stanna kvar och fortsatte att skälla frenetiskt. Vi försökte titta genom mörkret, kanske var det ett djur, men kunde inte se något. Nu måste jag ju säga att hade inte Markus varit med så hade jag nog tyckt att det hade varit obehagligt men nu var vi ju två och nyfiken som man är så var jag bara tvungen att kolla upp vad det var dom skällde på.

När jag kom fram till hundarna såg jag en skugga som stod blickstilla ca 2 m framför oss men kunde inte utskilja vad det var så jag ropade ”är det någon där?” men fick inget svar så jag fortsatte fram en bit till och till sist var jag knappt 1 m ifrån skuggan och fortfarande kunde jag inte se vad det var (under hela tiden skällde hundarna frenetisk) så återigen ropade jag ”hallå! är det någon där?” och först då hördes det en röst som sa ”ja, jag sitter här”. Jag drog en lättnades suck och vräkte ur mig ”ska du skrämma skiten av både mig och hundarna? du kunde väl för fassen ha sagt något meddelsamma”. Nu kunde jag också se att han satt på en pall med något som såg ut som ett stativ framför sig, jag frågade vad han gjorde där ute i totalt mörker och han förklarade att han tog bilder med sin mörkerkamera. När hundarna väl hörde mig prata med honom gick de genast fram och hälsade och då hälsade han på dom sen fortsatte vi vår runda och lät honom sitta ute i mörkret med sin fotokamera………på juldagen………….snacka om knäppgök  

Det är bara så j..vla skönt att vara ledig......helt enkelt underbart. Julklapparna är i stort sätt helt färdiga, även det är skönt så man slipper allt sista minuten handlandet.

Julafton brukar vi vara hos svärmor och så blir det även i år. Förutom jag, Niclas och givetvis svärmor själv så blir det vår son Adam och hans sambo, Niclas syster, hennes man och deras 4 barn och Niclas bror Patric, hans fru och deras 2 barn. Här blir det livat kan ni tro, barnen gör det barn bruka göra nämligen leker och stojar och de vuxna pratar på i 190. Patric med familj bor i Sandviken så det blir rätt långt mellan gångerna så det ska bli jättekul att träffas.

Juldagen firar vi hos mina föräldrar, i Portugal där vi kommer ifrån firar man nämligen inte julafton utan juldagen . Här blir det förutom jag och Niclas, mor och far förstås, syrran och hennes dotter, vår son Adam med sambo, vår dotter Manuella med make och deras dotter. Här går det mer i lugnets, slappeklädernas och mystofflornas tecken. Givetvis så finns det mat till bäng och förbannelse bägge dagarna.

I morse på väg till jobbet hörde jag en helt underbart vacker låt som jag aldrig hört förut med en artist som heter Ryan Dan (trodde jag i alla fall) så när jag kom till jobbet var jag bara tvungen att Googla honom och se vad det var för en snubbe, det visade sig att det inte alls var 1 snubbe utan 2 st. och namnet på duon var RyanDan. Gossarna är från Canada, heter Ryan och Dan Kowarsky och är spegelvända enäggstvillingar (yttrar sig t.ex i att medans den ene är högerhänt är den andre vänsterhänt). Gissa om dessa två gossarna kan sjunga!?!? det är så man får ståpäls när man lyssnar, deras stämmer passar varandra perfekt. Hittade deras hemsida på nätet och när man går in där öppnas drapperierna automatiskt och man blir genast bjuden på låten jag hörde i bilen "Like The Sun" så varsågod..........klicka här och njut.

För ett tag sen gick Annethe på Lejondalens Kennel (tack Annethe för allt jobb du har lagt ner på detta) ut med en förfrågan på hur många som var intresserad av att göra en sammbeställning av Leonie Darlings bok "Swedish Vallhund, A Legacy Of The Vikings" och givetvis så hängde jag på, portot att skicka boken från Australien är rätt mastig och är man många så blir det lite billigare per person än om man beställer själv, så för ca. 1 vecka sen fick jag äntligen boken i min hand.

Som jag har berättat på bloggen innan är Leonie Darling en framgångsrik uppfödare av västgötaspets i Australien sen 1998 under prefixen "Dlarah" och även utställningsdomare. I fredags fick jag så äntligen tid till att sätta mig ner och läsa boken. När jag hade läst lite över halva boken kom jag till kapitel som handla om västgötaspetsens färger och hölt på att sätta kaffet i halsen, på en av sidorna hittade jag en stor halvsidas färgbild på Gizzmo. Leonie har nämligen valt att använda sig av Gizzmo som en av två representanter för den röd/bruna västgötaspetsen. Den fina bilden är tagen av Halla Seppale på Konnunkodons Kennel i Finland när hon var i Malmö för att hämta Gizzmos son Orvar. Ingen har talat om för mig att han fanns med i boken så det var en riktig rejäl och rolig överraskning jag fick.

Måste ju berätta att detta inte är första gången som Gizzmo har fått fungera som representant för vår fina ras utan 2004 kom SKK ut med en ny utgåva av boken "Alla Världens Hundraser" och i den står han som rasrepresentant av västgötaspetsen. Det är känns jätte bra att veta att det är fler än vi här hemma som tycker att han är en fin representant för vår ras, sen kan man ju aldrig komma ifrån att lite häftig känns det eftersom man vet att böckerna kommer att finnas kvar i många många år framöver.

Som jag har skrivit innan har vi gått och väntat på att Höckgårdens Stina skulle valpa, alla såg vi fram emot några Stina/Gizzmo valpar. När Stina var på ultraljud för ca. 1 månad sen konstaterades hon dräktig och när hennes matte Annie sen kände valpen/arna röra sig var vi givetvisa alla lika glada. I helgen skulle det då varit dags men ingenting hände så idag tog Ann-Maria med henne till veterinären som gjorde ett nytt ultraljud och tro det eller ej men där var inte så mycket som en valp i hennes magen........helt otroligt. Man har ju hört att det händer att valpar absorberas så antagligen är det vad som har hänt här. Som ni säkert förstår så är vi alla jätte besvikna men så är det......  ........nåja inget att göra åt det.

Idag är det 1:e advent och nedräkningen till jul och ett nytt år har börjat. Hemma hos är det färdig pyntat (makens förtjänst inte min kan jag berätta) jul gardinerna är uppe, tomtarna är framme, vår balkong fullkomligt sprudlar av jul och granen (plast) pryder vardagsrummet.........mysfaktorn är verkligen på topp.

Denna helg går vi och väntar otåligt på att Höckgårdens Stina ska valpa men lilla damen låter vänta på sig. Troligtvis är där bara en valp men det ska bli spännande och se vad som tittar ut.

Satt igår på YouTube och hittade scener från en av mina absoluta favoritfilmer, måste ha sett den minst 5-6 gånger och tycker den är lika bra varje gång. Filmen jag pratar om är Baz Luhrmanns (Stricly Ballrom, Romeo & Julia) Moulin Rouge, en musical som är baserad på Alexander Dumas ”Kameliadamen”. I huvudrollerna ses Ewan McGregor (spelade Obi-Wan Kenobi i Stjärnornas Krig episod 1-3) som den unge poeten och författaren Christian och Nicole Kidman (Drömmarnas Horisont, Åter till Cold Mountain) som den vackra kurtisanen och glädjeflickan Satine.

Filmen utspelar sig år 1899, unge Christian kommer till Paris och hamnar mitt i den bohemiska revolutionen. Genom sina nya vänner träffar han den vackra kurtisanen Satine som är den stora stjärnan på den färgsprakande nattklubben och bordellen Moulin Rouge. Christian blir givetvis förälskad i Satine och Satine blir även hon, om än motvillig, förtrollad av Christians sång och bryter den gyllen regeln att aldrig bli förälskad. Detta medför problem då Satine är bortlovad till en förmögen hertig som absolut vill ha ensamrätt på den unga kurtisanen. Nog om själva handlingen i filmen, vill verkligen inte förstöra en bra filmupplevelse för er som inte har sett filmen och vill se den.

Den här filmen är en sån otrolig explosion i färg och musik att det ibland nästan kännas lite överväldigande. Musiken är helt fantastisk, man har tagit välkända låtar och flätat in i handling, vad sägs om låtar som Madonnas ”Material Girl”, The Police ”Roxanne”, Elton Johns ”Your Song”, Frank Sinatras ”Love Is A Many Splendored Thing” och Beatles ”All You Need Is Love”. Nicole Kidman har en riktig bra röst och gör sina sånger med bravur men den stora stjärnan i mitt tycke är Ewan McGregor, vilken röst han har!!.............ren och klar som en sommardag. Jag lovar att den mannen hade kunnat gå från skådis till sångartist vilken dag som helst utan att behöva skämmas. Till er som gillar film och musik säger jag………SE DEN!!………ni får här bägge sakerna i en skön blandning.

Här nedanför ser ni ett klipp ur filmen som visar när Christian träffar Satine för första gången, sången som ni hör här är Elton Johns "Your Song". Klipp 2 är ingen scen direkt tagen från filmen utan har klipts ihop till låten "Come What May" som är skriven speciellt för filmen………..håll till godo.