Direktlänk till inlägg 22 februari 2008
Äntligen är det fredag, sååå skönt. Har sovit fruktansvärt dåligt i natt p.g.a att Gizzmo har varit orolig hela natten. Kan ni gissa varför?........löptikar på området! Hunden ser ut som sju svåra år och sitter och glor rätt in i väggen. I natt så låg han och pustade och stånkade, ändrar konstant liggställning, skulle ligga uppe på mig, skulle slicka en i ansiktet…………inte lätt att sova då så jag vaknade med världens huvudvärk och början till nackspärr.
Birkas ögon ser rätt ok ut, har slutat att rinna helt och hållet. Det högra ögat ser helt bra ut men det vänstra har fortfarande rätt så röda slemhinnor. Än så länge går hon på antibiotikadroppar och var det så att det fortfarande var rött till måndag så kunde jag bara köra förbi vet. så skulle han ta sig en titt på henne. Häromdagen tog vi en em. promenad ute i Almåsa där mina föräldrar har en stuga och för en gång skull hade jag tagit med mig kameran för att försöka ta lite bilder. Som de flesta hundägare vet är det inte alltid så lätt att få bra bilder på sina hundar så jag plockade på mig lite hjälpmedel så som kottar och pinnar och stoppade i fickan. Min tanke var att när hundarna var upptagna med något och vända bort ifrån mig så skulle jag t.ex slänga in en kotte i skogen så att det skulle prassla, har man tur och kan man till rätt snygga poser sekunden innan de far iväg mot ljudet.
Sagt och gjort efter halva rundan så fick jag ett bra tillfälle då alla tre var vända bort ifrån mig och hade huvudena långt in i en buske så bara rumporna stack ut. Icke en chans att de skulle uppfatta att jag slängde iväg nått nu så jag passade på att hivade iväg en stor kotte så det prasslade långt inne i dungen, genast såg man tre huvud som tittade upp och Birka satt genast fart mot där ljudet kom ifrån. När hon kom in en bit så riktigt såg man hur hon jobbade med näsan för att se om hon kunde hitta det som hade gjort prasslet. Rätt var det var såg jag hur hon gjorde en djupdykning rätt in i ett snår och döm om min förvåning när hon kom springande jätte lycklig med min kotte i munnen. Snacka om att jag blev imponerad………hon visste ju inte att det var jag som hade åstadkommit ljudet, det kunde ju lika gärna ha varit en fågel och att hon sen självmant hittade kotten som hon inte heller visste att jag hade slängt in. Märk väl att Birka inte är tränad till detta och har endast gått valp och grundkursen som liten, där fick vi prova på att lägga spår en gång det är allt……….detta gjorde hon helt och hållet på eget initiativ utan någon som helst inblandning från min sida (förutom slängande av kotten då). Som sagt…….jag blev verkligen imponerad.
Detta är nu inte första gången den här tjejen har visat vilken arbetsmyra hon faktiskt är. När vi var på väg hem en gång för några månader sen tog jag en avstickare inom brukshundsklubben, tänkte att jag för skojs skull skulle ge Gizzmo ett par rundor i agilitybanan. Vi hade inte tränat agility på evigheter och jag var nyfiken på om han fortfarande kom ihåg det, det han gjorde. När han hade sprungit sina varv tänkte jag att jag skulle testa med Birka, hon hade nämligen aldrig provat på detta. Gissa om jag blev förvånad när hon sprang hela banan utan någon som helst tvekan, jag behövde inte äns prova på hindren en och en utan körde banan direkt……..det var som om hon aldrig hade gjort annat. De ända hindren hon inte fick prova var tippen och platten för de tycker jag att man ska vara två när de ska introduceras för en alldeles grön hund......helt otroligt alltså. Får fruktansvärt dåligt samvete av att veta att hon har sån otrolig kapacitet att gå hur långt som helst om jag bara hade tränat med henne……..usch och fy vad jag skäms.
På tal om duktiga hundar så ska ni ta en titt på den här videosnutten. Där ser ni Chandi och matte Tina utföra sitt freestyle nummer på Crufts 2007………..otroligt duktiga.